Psykologen Sara Wallhed Finn, som också är styrelsemedlem i Psykologer mot Tobak, förklarar psykologins syn på nikotinets makt.
Ett beteende som blir en vana
Flera faktorer spelar in i valet att testa cigaretter, snus eller vejp – tillgänglighet, det sociala sammanhanget och attityder. Genom att beteendet upprepas blir det snabbt inlärt och kopplat till vissa situationer – morgonkaffet, träffa vissa personer, eller busshållplatsen. Dessa situationer blir triggers, där hjärnan förväntar sig nikotin. Vanan förstärks ytterligare genom att nikotin ger omedelbar belöning som ökat välbefinnande, ofta som en känsla av välbehag.
En vana som blir ett beroende
Det kan vara svårt att skilja mellan ett sporadiskt bruk, en vana och en beroendeutveckling. Det är inte alltid är tydligt var en person befinner sig på denna skala. De främsta tecknen på en beroendeutveckling är förändrade psykologiska och fysiska reaktioner, graden av kontroll över bruket och påverkan på livet.
Beroende klassificeras som en sjukdom och beskrivs i diagnossystemet ICD-10 som används inom hälso- och sjukvården i Sverige. För att ha ett nikotinberoende ska man uppfylla minst tre av följande sex kriterier under det senaste året:
- Starkt sug [efter nikotin]
- Svårigheter att kontrollera konsumtionen
- Prioritering av nikotinbruk framför andra belönande aktiviteter
- Fortsatt användning trots negativa konsekvenser, exempelvis hälsoproblem
- Toleransutveckling – man behöver mer nikotin för samma effekt
- Abstinensbesvär som irritation, oro, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet vid avhållsamhet
Psykologiska aspekter på beroende
Beteendet vidmakthålls både genom de belönande effekter av nikotin och att negativa upplevelser, så som oro eller sug, uteblir eller minskar. Dessa två aspekter – positiv och negativ förstärkning – kan ge ett starkt psykologiskt beroende. Många använder nikotin för att hantera stress, oro eller nedstämdhet. Det är exempel på så kallad känsloreglering, där nikotin blir en strategi för att dämpa känslor som upplevs som obehagliga eller öka behagliga känslor. Baksidan är att den här lösningen är kortsiktig. Stress eller oro kan minska tillfälligt, men på längre sikt förvärras både beroendeutvecklingen och den psykiska hälsan. Det sociala sammanhanget spelar också en viktig roll för inlärning, där vi lär oss beteenden genom att se hur andra gör.
Kognitiva teorier visar på vikten av våra tankemönster. Många som försöker sluta kan känna igen olika vanliga tankar som “jag förtjänar en cigarett” eller “en gör inget”. Dessa tankefällor ökar risken för att återgå till problembeteendet, särskilt i stressade eller känslomässigt svåra situationer.
En annan psykologisk förklaring kommer från så kallade dual-process-teorier. Här ser man beroende som en kamp mellan två system i hjärnan: det impulsiva, som styrs av känslor och belöningar, och det reflekterande som hjälper oss att fatta långsiktiga beslut. När nikotinbegäret aktiveras kan det impulsiva systemet vinna, trots att vi vet att nikotin är skadligt.
Att förändra beteende stegvis
Sluta med nikotin gör man sällan över en natt. En välkänd psykologisk modell beskriver förändring som en process i flera steg – från att inte ens vilja sluta, till att aktivt försöka och sedan hitta strategier att vidmakthålla det nya beteendet. För att lyckas krävs både motivation, stöd och strategier för att hantera bakslag.
Sammanfattning
Nikotinberoende är inte bara ett kemiskt beroende – det är djupt rotat i våra tankar, känslor och vardagsvanor. Nikotinprodukter är inte bara skadliga för hälsan. Odling och avfallet innebär en rad negativa konsekvenser för miljön, klimatet och inte minst för de människor som under ofta dåliga förhållanden odlar tobak. Genom att förstå de psykologiska mekanismerna bakom beroendet ökar chanserna att lyckas sluta.
Fakta om bruk i olika grupper
Unga vuxna har den högsta andelen nikotinbruk, särskilt när det gäller nya nikotinprodukter som vitt snus och e-cigaretter. Det finns en stark koppling mellan utbildningsnivå och nikotinberoende, där personer med kortare utbildning tenderar att använda mer nikotin. Även kön och födelseland spelar roll, där särskilt män födda utanför Europa har ett högt nikotinbruk. Personer med psykiatriska diagnoser, såsom schizofreni eller beroendesjukdomar, har en betydligt högre andel rökare. Nästan fyra av tio personer med en beroendediagnos röker.